Robin en saga på hittad av mig och Sara, om skriven av mig(inte klar än)
Här är början på min saga på engelska :) hoppas den är bra :)
Ps: den dampa lite när jag skicka den från skolan hem så är fel här och var.
Robin
Chapter 1
I ran from something in the forest. Something dark like a shadow, I was afraid. I couldn´t remember how I com to the forest I was home in my small living room and looked at a scary move. I most have slept I think when I suddenly felled over a stone. I looked around but I couldn't see anyone but the filing of somebody looking at me, haunted me never stopped. I still lay on the ground and something started to shine front of me, it was a ring. I took the ring from the ground and put it on my finger it fitted exactly and started to shine more and more and suddenly my feet lifting from the ground and soon all trees and fear for whatever it was I ran from disappear and the fear of heights and where I was flaying. I closed my eyes and when I open my eyes again everything was dark besides the ring as still was shining. I look at the ring and wished that I never put it on my finger. A looked around to see if I could see anything and then I herd something.
"Welcome Robin, we have waited for you" the voice said.
I tried to find how voice it was but couldn´t see any one.
I tried to find how voice it was but couldn´t see any one and I diden´t like te feiling to here the voice.
"we have expected you " the voice said.
I couldn't speak or think the voice was a man in into my ring.
"I´m Rekost the king of the sun and we need you Robin to save use from the dark side"
"Ehh.. aah... I think you took the wrong girl " I said I heard that my voice was shaky and frightened.
"No you are the Robin as come to save the sun and unless you don´t save it the earth will bee cold and your race will disappear for ever"
My frightened started to speak.
"Okay I do it but how can I do something" frightened for what could happen the human if I don´t try to save the sun.
The man in the ring disappeared and I was along and the ring didn´t shine anymore it was dark. suddenly the sun come from nowhere and after 15 minutes I happened to see a man waking in to the sun and without thinking a run after the man, I had forgotten that I was in nowhere so I run after him in to the sun.
Chapter 2
A lot of colours streaming in front of my eyes before I was in a town in red, yellow and orange. The man I had follow had blue colour on his body, his hair was green but nothing could surprise me more. I looked at the ring again and my hand was pink. When I look after him, hi was just going up for the yellow steers I waked after him in to the biggest and orange house. In side the house was fabulous and purple the man waked in to a big, dark purple door and I entered the door to and front of my eyes I see a bigger and pink room and the man in my ring sitting in a big beautiful chair and looking at me.
“finely you are here, and thank you for helping us saving or planet” said Rekost wit a smile on his face.
I just stand there and looked at de man or boy, yes boy the boy I thought was a man was a boy in my age.
“You can start your training tomorrow” said the boy I fallow.
“okay?” said I and starting to wonder when I should wake up.
“This is my son Els he will be your guide and trainer” said Rekost and pointed at the boy.
I just stoke ther and look at the boy and started to fanciest abut the Els hi was the cutes boy i ever seen but hi was blue, I just wane to kiss him rait now soon I see that Rekost still taked but i cudent her any fing at all.
"What do you fink abut that Robin?" He asked
"eeh...eeeeh.... well.. eee I fink its a good ide" Said I but what do i fink is a good ide?
"Wonderful, thats Excellent" Said Rekost
"Jepp" I said and looked arond at the people in the sal it was Rekost, Els and two oder thet i dont knowe how it is.
"Good look wit everything, Robin" Was the last Rekost said to me before I left the house wit Els.
Chapter 3
I wake up and felt that something was wrong.
"I hade a strange dream" I said to my self and looked in the room with sleepy eyes and suddenly I see it wasent my room.
"What did you dream?" a voice somewhere said.
I turned my hade around and see Els standing there and looking at me whit hes big yellow eys.
"nothing" answer I whit a sigh.
"Okay, we most go soon get dress" Els said.
I looked down and I had a light Blue nightdress on me.
Els walk away though the small door.
In the room it was a big mirror wen I look in it I see a Pink cat human whit long Purple her and cat ears and Big Yellow eyes.
when one comes to think of it all the people I seen looks like Cat humans.
To be on the safe side I looked behind at my back and there it was a cat tail.
I shake my head and put on my clothes and walk out the same way that Els took.
Chapter 4
Els waited at my out side the house wen he get sight of me he started to smile.
I smile back.
"We hav to go now" els said and took my hand in his and started to go.
"Where shall go?" I saked after a while.
"We shall go to Rekost" he answered.
“How can I help the sun? I am just a girl” I said and looked down.
“You are not just a girl and Rekost can tell you more later” said He the same time he pulled my up for the yellow steers that leads to Rekost house. When we come in to Rekost room he sitting at the same plates as yesterday.
“Robin your coaching shall soon begin but first breakfast” said Rekost.
A big table pulled in to the room and chairs. When we sitting width the table Rekost stared to talk aging.
“Robin this is Garfer” a light starting to shine and in the light a picture of a big animal whit big tiff and it was dark green it look like a tiger but bigger.
“lord Turos is the one how attack us whit this big Garfer” said Els and look at my.
“and is he you going to help us to beat, he trying to kill the sun and everybody how living her ” Rekost fill in. “Do you remember in the forest, just before you com to us you was hunted of something it was a Garer” said Rekost after a veil.
When he said..........
Älska!
Älska den som bör Älskas inte den som vill.....
Älska aldrig den du vet sviker dig......
Älska dinna vänner för dom finns alltid i ditt hjärta <3
Du är ingenting! ;)
När klockan slår 12 och dagen är över så vet jag att du är allt som jag inte behöver. svaga minen vecks till liv under en kort tid. men den eld som en gång bran har slåcknat och du är inte vid mig. natt efter natt väntar jag på min sömn men den har du snott med min kärleks dröm.
Du är ingentin för mig, du är ingenting.
5 på morgon jag ger upp min sökan efter sömn för jag lever i en mardröm och den är sann. Jag ser dig då och då och då vill bara slå dig gul och blå. Minnen som vecks är underbara men du är hemskt det är sanningen. du må vara söt men du är en jävla nöt som inte fattar dig på att alla har känslor.
Du är ingentin för mig, du är ingenting.
Så väcks upp du är så jävla kall. skaffa ett hjärta! och förstör inte mitt! din lilla bitch!
Du är ingenting för mig du är ingenting.
haha jag har tråkigt X)
One day!
one day I will be everything you ever wanted and then I don´t want you any more. you are not the winner of my heart you just breaks it parts. I believe you, I did but no longer you are the loser and not me. I'm happy that you are not here for you broke my life and my dreams. <\3
Liten saga om...... se efter själva ;)
Jag såg de fram för mig. Ett rosa kort med ett hjärta på, det var ett söt kort någon hålt på med ett tag såg de ut som. men när jag öppnade kortet så försvan de söta i kortet, för orden som var skriva där fick mig att darra. kunde den som skrivit det menat det?orden som fick mig att darra och undra var " Du ska dö inom 24 timmar gör det själv annars gör jag det, säger du det till någon så får dina kompisar lida"
Om det är sant vill jag veta vem som ligger bakom det här. så låt oss gå till baka en vecka och se om någon uppförde sig konstigt mot mig.
Jag minns att Moa den svart och röd klädda tysta tjejen plötsligt hade börjat prata med mig och vi har börjat bli väldigt bra vänner, men det kan inte vara Moa hon är för snäll.... tror jag i galla fall än så länge. och Pontus killen i mina drömmar den söta med halv långt blont hår med ett så underbart leende, blev dumpad av sin tjej och gick till mig för att få tröst... han är så söt men han verkade mer leta efter något hemma hos mig än att vara ledsen, Han är absolut en misstänkt.
måste dra kommer kanske fort sätta xP
Hmm
när jag höll dig i handen... den där sista gången... förre du sa adjö till allt och alla... sista gången jag såg dig... du tittade på mig med den där blicken vad ville du undrade jag...... men idag så är du inte här... jag kanske fick svar på vad du grunnade på...... blicken som var full av rädsla full av sorg......
funderar på att skriva om detta x) när jag har tid men nu så säger pappa att jag måste lägga mig vilket tjat -.- men aja
skriver mera i mörra
I´m Irmelie <333
Irmelie är jag och här ska jag skriva lite om mig :P
*Jag Gillar att vara med kompisar på skolan och fritiden :D
*Jag brukar se på tv och sitta vid datorn när jag är hemma
*När jag är hos kompisar så brukar vi ta kort :D
*Jennifer och Linnéa är mina Bfff (Bfff= best friends forever Fatta) ;D
*Till Jul Önskar jag mig en systemkamera :D
*Jag har en underbar kille <3 :D
*Pyssla är mitt liv ;D
*Jag är Kvällspigg
*Jag är dålig i skolan
*Jag är bra på att måla/rita ;)
*Jag Dricker inte
*Jag snusar eller röker inte :D
*Minna favvo ämnen i skolan är sy slöjd och Bild x)
*Jag har många Bra vänner i skolan :D
*jag är ett ego (A)
*Jag avskyr att städa :O
* Och Jag ÄLSKAR mitt liv :D<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Text/eller nöe ;)
jag satt på den fuktiga berget och stirrade på stjärnorna och månen jag försökte komma på vad det var för stjärnbilder som lyste på himmelen. När plötsligt en stjärna föl från himmelen det var så vackert, jag önskade som man brukar göra när man ser en stjärna fall, men jag tänker inte säga vad det var jag önskade för då slår det inte in. jag hörde något blaskade i sjön nedan för berget, min blick flög neråt mot sjön där små cirklar beredde ut sig som om någon hade kastat en sten.
Älskade tills döden vinner.....
jag vaknade, kollade klockan klockan var 9 på morgonen.
-Fan jag är sen igen sa jag för mig själv.
jag drog på mig minna slitna ljus blå jeans och mitt lila tajta linne.
jag är inte den som stressar. Gick in i bad rummet kollade i spegeln såg ett troll med trassligt rött hår, sminket som jag inte hade orkat ta bort innan jag gick och la mig dagen innan hade blivit ut kladdat, jag suckade och började torka bort sminket.
Klockan hade blivit halv 11 innan jag äntligen kom till skolan. jag skyndade fram till skåpet och tog fram biologi böckerna sen gick jag mot klass rummet.
inne i klass rummet var de fullt liv fröken skällde på några som inte hade varit uppmärksamma verkade det som. jag gick o märkt in och säte mig vid min plats bredvid Emma.
-Försovit dig i dag med Selma? frågade Emma viskande.
jag nickade som svar.
jag tittade ut över klass rummet och fick syn på att Simon, den sötaste i killen klassen, stirrade på mig och när han märkte att jag såg de så började han le sitt underbara leende, jag smälter var min första tanke.
efter skolan när jag var på väg hem så får jag ett sms förvånad jag brukar inte få sms så mycket sen min mamma gick bort i sommars för hon och Emma var dom som brukade sicka , Emma hade inga pengar på mobilen hade hon sackt. när jag öppnade med meddelandet och så här stog det
"Hej Selma<3 jag måste säga detta till dig jag har älskat dig sen första dagen jag såg dig ditt leende för mig att le ditt skratt får mig att smälta och jag vill lära känna dig mer Mvh Simon" jag kunde knappt tro vad jag läste jag läste de om och om igen men ändå jag kunde inte fatta det efter ett tag så samlade jag mig och svarade
"Hej Simon<3 jag känner samma och jag har också lust att lära känna dig mer :D" efter ett tag fick jag meddelandet
"Så vi ska vi göra något till lördag? <3" jag svarade ja sen skickade vi en massa sms
fortsättning följer ;)
Bror min ;)
du och jag är som dag och natt vi kommer efter varandra. vi är olika men ändå lika du är äldre jag är yngre vi kommer alltid vara släkt gud vilken pest ;) men Robert du är bäst på ditt eget lilla sätt ;) du är min store bror du är alltid irriterande men de är ditt jobb. jag vet att någon stans där inne Älskar du mig för jag är så snäll och jag är din lilla syster även om du är dyster så Älskar jag dig för du är min ända bror i denna lilla värld ;)
Jag måste ha tråkigt nu :O
Meningen med livet ?
Jag har alltid undrat vad meningen med livet är och nu har jag funnit den.
för ungefär ett år sen så kom jag på vad svaret på min största fråga vad är meningen med livet är och nu ska jag berätta det som hände.
Jag hade just fyllt 15 år jag och Mattias hade varit i hopp i ett år nu, vi satt i den gamla slitna soffan och såg på film när strömmen helt plötsligt gick mitt i de romantiska slutet med en kyss, vi hade redan tänt stearin ljus på bordet så de var tyst och mysigt.
-jag har länge undrat över meningen med livet sa mattias med en stirrande blick in i vägen över tv:en. jag reste mig ur hans grep runt mina axlar och tittade på honom jag hade aldrig tänkt på det förut men nu började min hjärna snurra på hög varv jag måste ta reda på det.
jag svarade inte på frågan.
två veckor efter detta så har mattias flyttat för han ska gå på gymnasium litet lägre bort så jag är nästan aldrig med han bara på helger och lov så jag har haft mycket tid att tänka tänka på livet på meningen och framtiden, jag vet inte vad jag ska ta för gymnasium och måste snart välja. så många frågor så lite svar. jag får mer frågor som jag vill ha svar på varje dag jag är utan min mattias.
på skolan idag så fick vi i uppgift att skriva om vår framtid jag visste inte vad jag skulle skriva fanns inget att komma med så när jag lämnade in den så sa fröken med en förvånad röst
-bara en mening, du som brukar skriva så mycket .
men ingen var "jag har inga planer, livet får föra mig fram i gått och ont"
för varje dag som gick vart minna betyg sämre och mitt humör ledsnare jag bleknade bort typ, jag vet inte varför.
så kommer en helg då jag ska åka upp till mattias, jag tog bussen upp vid 9 tiden på morgonen. när jag kom till dörren så knackade jag en gång och drog ner handtaget de var låst så jag tog upp mina nycklar ur fickan och letade rätt på nyckeln till mattias lägenhet och låste upp och gick in la ner väskan på golvet intill skorna och hängde upp jackan på kroken. jag gick in i tv rummet säte på tv:en och tog dosan från bordet och börjar bläddrade igenom kanalerna. jag undrar vart Mattias är ? han ringde inte och sa att han inte skulle vara hemma när jag kom.
efter ett tag så var jag tvungen att gå på toaletten så jag öppnade dörren till badrummet och där ser jag mattias hänga från taket med ett snöre runt halsen som hängde i en krok. under honom låg ett brev. jag kände mig tom jag kände inget inte ens sorg jag var som om hela mitt liv rasade samman. jag ringde hem efter en timme får då hade sorgen vunnit över mig mamma svarade och jag berättade allt. medan jag väntade på min mamma så läste jag brevet medan tårarna ran ner för kinden och försökte läs vad som stog jag lyckades tyda
"Älskade Kimi jag årkar inte mer jag kan inte leva så här"
Nu är de ett år sen och jag vet att meningen med livet är döden.
"Hej då jag ska till min Älskade Mattias och leva i himlen med honom för alltid för meningen med livet är inte bara döden utan också kärleken till den man älskar" skrev kimi i sitt avskeds brev.
nee jag kommer inte på nöe får väl hoppas på att jag stava rätt och att nön gillar den xD
Nöe jag skrev nyss xD (som att vakna upp i en annan värld)
Det började med att min kompis Frida frågade om jag vill komma över till henne under helgen. Som vanligt sa jag själv kart, men då visste jag inte vad som skulle hända.
jag packade min väska med allt man kan behöva som tandborste och extra ombyte. jag sa hej då till min mamma och pappa krama de dom som vanligt och gick sen, utan att veta att de var sista gången jag skulle få träffa dom vid liv.
de var runt solnedgången jag kom fram till Fridas gula stora hus. Jag gick mot dörren men fick syn på en skugga uppe på bärget som låg några meter från huset. jag vart som för blindad av vad de nu var som var där uppe de såg ut som en kille i min egen ålder men de var svårt att av göra, jag gick närmare som ett måste jag kunde inte styra mig kände det som, som om den som var där uppe drog mig till sig. jag hade helt glömt bort Frida. jag släppte väskan på marken och började springa mot berget som inte var så högt. Månen hade kommit upp och stjärnor lyste på himmelen men det ända jag säg var den där skuggan som vart skarpare och fick mer färg på sig ju närmare jag kom sen såg jag hans ljusa halv långa hår, han tittade mot mig som om han ville att jag skulle komma ännu närmare. jag hade slutat springa och började sakta in. nu var jag så nära att jag såg hans gråa ögon som tittade på mig som om jag var en bok han kunde läsa utan ett ord så stog vi där och tittade varandra i ögonen vi var så nära att jag kunde känna hans andetag blåsa mot min skind. helt plötsligt tog han min hand och sa
-de är du som jag har väntat på, det är du som är Robin prinsessan av Missor.
jag rycktes ur den dröm jag var i och började fatta att denna person inte rickigt var som han skulle, men ändå undrade jag under hur han kunde veta vad jag heter.
-jag... tror.. jag... måste gå nu sa jag jag skulle just vända mig om och springa då jag upptäckte att hans hand grep vart hårdare.
-du går ingen stans jag är här i uppdrag att föra tillbaka dig till Missor som de står i en gammal rulle, du kallas Robin Lersi men du heter Nickso. du föddes på Missor och kom till jorden men på Missor du skall dö efter du levat i 1000 år. jag måste föra tillbacka dig Robin vare sig du vill eller inte. sa han med en stolthet i rösten.
jag vart tyst jag visste inte hur jag skulle ta mig där i från men ändå började jag tror på honom han visste mitt namn och han bröt på ett annat språk som jag aldrig hade hört förut.
Han drog i väg mig in i dimman som just kommit jag såg inget jag hade aldrig varit med om en sådan tät dimma förut. plötsligt vart de svart jag vart blind och döv de kändes tomt inom.
jag vaknade upp men jag kände mig annorlunda jag visste inte vart jag var, jag hade en sådan huvud värk men men jag visste att det inte var Fridas rum. det satt någon i stolen vänd mot ett fönster. i fönstret såg jag mörker och stora stjärnor vart fan var jag nu och vem är de som sitter i stolen jag försökte röra armen men jag kunde inte jag var som förlamad.Plötsligt kom jag i håg jag som bara hade hoppats på att de var en dröm. men de var inte samma kille för han här hade Grönt hår och nu när jag ser efter han har ljus grön hudfärg. medan jag låg där och betraktade honom ju mer såg jag att de var samma kille men i en annan skepnad. efter ett tag så trötnade jag och låt blicken falla ner mot minna fötter, jag fick en chock minna fötter var lila och jag hade andra kläder på mig, som en tröja som gick jämt så att dom täckte brösten och ett par mys byxor med camoflash mönster i ljus rosa. jag fattade inget helt plötsligt var jag inte Robin längre jag var Nickso. under den lilla tid jag granskat mig själv så hade han som jag faktiskt inte vet vad han heter kommit och stelt sig bredvid mig och tittade undligt på mig som om han inte fattade vad jag tittade så på.
-vem är du lyckades jag klämma fram jag kände nu hur torra mina läppar var.
tystnad
-vart är vi? envisades jag med, med lite mer styrka i rösten.
han vände sig mot fönstret och sa
-jag är Gradi och vi är snart för bi Pluto.
jag kunde inte tro mina öron. nu har han smittat mig jag är ett sykfall.
Jaa tror nog inte jag ska bli för föttare igalla fall xD (den börjar på samma sätt som en annan sak jag skrev xD )
HJÄLP EN APA /// BECCA
Tänk om denna varelse kommer till ditt hus om natten och skrämer igäl katten :O när dina barn skriker för månster du säga det finns inget där men akta dig för becca hon är en levande själ som gömmer sig bakom mörker när föräldrarna ser. hon äter hund när du ler hon. skrattar gått när du dör. en evig plåga för den som denna möta i mörkres spel föraltid borta. i dödens värld du finna lycka......
